Helhetsaspekter för Svenska kyrkan

När jag nu, efter fotbollsträning med dottern Alma och den sedvanliga promenaden till Görväln, tittar på Svenska kyrkan som helhet kan jag konstatera att den är stor och ovanligt innehållsrik. Vi har 6,9 miljoner tillhöriga och ca 30.000 anställda varav 3.000 präster. Det finns 55.000 förtroendevalda och 200.000 ideellt engagerade. Det finns 100.000 engagerade i 5.500 körer. Det är lätt att konstatera att Svenska kyrkan är en folkkyrka, eller närmare bestämt en öppen demokratisk folkkyrka. Det ska vi vårda och slå vakt om.

Det finns tre nivåer inom kyrkan: den nationella nivån i Uppsala, de 13 stiften och sedan alla församlingar. Det är främst där i församlingen alla möter Svenska kyrkan. År 2008 var det inte mindra än 18,8 miljoner gudstjänstbesökare i 450.000 gudstjänster.

Järfälla

Församlingens och kommunens historia är nära sammanvävt i Järfälla. Vår äldsta byggnad i kommunen är Järfälla kyrka från år 1193. 800-årsfirandet har alltså redan ägt rum. Namnet Järfälla betyder den kilformiga ängstegen och nämns första gången i ett testamente efter Ragnwald Ingessson som upprättades den 26 januari 1310 av ärkebiskopen Nils Kettilsson. Där framgår att Järfälla kyrka och kyrkoherden vardera ska erhålla en mark silvermynt. Med det vet vi att Järfälla var en egen församling. Från år 1412 ingår med säkerhet Järfälla som ett annex till Spånga församling och gör så ända fram till 31 december 1938. Den första till nammnet kända kyrkoherden var Ericus mellan 1547 och 1552. 1939 blir Järfälla åter en egen församling till och med 1991. Under den tiden har församlingen fyra olika kyrkoherdar.

Nu är Krister nybliven kyrkoherde, men det är alltså okänt hur många kyrkoherdar det totalt funnits i Järfälla. Det är i alla fall minst sex till antalet om man räknar in den kyrkoherde som fanns år 1310. I testamentet är endast uppdraget angivet, ej själva namnet på personen.

Mer kommer om vår gemensamma historia i kommande inlägg.

Kyrkorådssammanträdet vecka 4

Årets första sammanträde med kyrkorådet är genomfört. Det första konstituerande sammanträdet i december förra året innehöll 34 ärendet och mötet igår innehöll 31 ärenden. Förhållandevis många ärenden, men det är en följd av dels att en ny mandatperiod inletts, dels att församlingen är ny från att tidigare varit en samfällighet. Framöver kommer antalet ärenden att minska. Som ordförande är det en förmån att leda att så engagerat kyrkoråd med ett brett kompetensområdet och många värdefulla erfarenheter representerade. På tisdag i nästa vecka kommer protokollet att justeras och därefter kan jag närmare beröra själva innehållet i sammanträdet.

Förvaltning

På morgonen idag har jag vid ett möte med ett amerikansk mäklarhus fått veta att tillgångsslaget obligationer i utvecklingsländer (Emerging Market Debts) varit det tillgångsslag som under de senaste tio åren haft den högsta avkastningen. Den årliga avkastningen har varit inte mindre än 10,5 %. Det är väldigt mycket mer än svenska aktier och globala aktier. Det är dock inte helt lätt att tillämpa detta i förvaltningen av kyrkliga medel. Det torde vara väldigt ovanligt att detta tillgångsslag är möjligt att placera i. Vår placeringspolicy innefattar inte den möjligheten. Förutsättningarna för alla kyrkliga medel hos församlingar är att söka uppnå god avkastning med riskspridning utifrån kyrkans grundläggande värderingar.

Det pågår ett arbete med att uppdatera församlingens placeringspolicy. Jag kommer i nästa vecka att utveckla tankarna om kyrkans förvaltarskap.

Inför kyrkorådssammanträdet i januari

Ikväll stundar sammanträde med kyrkorådet, något som jag ser fram emot mycket. Efter simskolan med sexåriga dottern Alma, som avslutades med gemensam färd i vattenrutschbanan igår ägnade jag kvällen åt att förbereda min utbildningspunkt för kyrkorådet. Jag kommer att gå igenom de förutsättningar som Kyrkoordningen ger för kyrkorådet och dess uppgift. En sådan gemensam bas ger bra förutsättningar för kyrkorådet under mandatperioden.

Jag får ibland frågan om vad som sades och diskuterades på sammanträdet med kyrkorådet. Svaret är ofta mycket enkelt, då ett sammanträde enligt Kyrkoordningen normalt inte är offentligt. Själva sammanträdet sammanfattas i det justerade protokollet. Det är endast innehållet i protokollet som är det offentliga ur ett kyrkorådssammanträde.

Ordförande

Rollen som ordförande i kyrkorådet är en mycket fin uppgift, som innebär ett stort ansvar att representera alla tillhöriga i församlingen samt även att leda kyrkorådets arbete. Jag är mycket glad att ha fått förtroendet som ordförande denna mandatperiod.

En viktig utgångspunkt för att det ska fungera bra i församlingen är att rollerna är tydliga för kyrkorådet samt för kyrkoherden och förvaltningschefen. Det kan mycket enkelt sammanfattas i att kyrkorådet aldrig ska vara operativa och att kyrkoherden/förvaltningschefen aldrig ska vara politiska i sina respektive roller. Med en sådan ordning blir allt mycket enklare.

På tisdag har vi i församlingen vårt första sammanträde med kyrkorådet för i år. Som ordförande är det mitt ansvar att förbereda detta och att ta ut ärenden som ska behandlas på sammanträdet. Det är förstås inte möjligt utan hjälp från sekreterare och kyrkoherde/förvaltningschef. Under inledningen på mandatperioden är det en mängd policydokument och instruktioner som kommer att uppdateras och sedan fastställas i kyrkorådet och kyrkoufullmäktige. Med dessa policydokument styr vi förtroendevalda och sedan tillämpas de i det dagliga ledarskapet i församlingen. Med detta arbetssätt blir det också tydligt och enkelt.